Som Uppsalabo är Mats stolt över Starbreeze nya skapelse. Vin Diesel gör rösten åt Riddick. Han är rå och fåordig i en brutal science fiction-värld.

Så var det dags för en uppföljare till The Chronicles of Riddick: Escape from Butcher Bay. Assault on Dark Athena är dock mycket mer än bara en uppföljare. Med spelet följer nämligen en uppfräschad version av Escape from Butcher Bay. Spelet gavs ursprungligen ut 2004 till Xbox och mycket har hänt sen dess. Escape from Butcher Bay har anpassats till de moderna konsolerna och har bland annat försetts med bättre grafik och ljud.

Assault on Dark Athena tar tidsmässigt vid strax efter där Escape from Butcher Bay slutar. Riddicks skepp formligen slukas av det gigantiska rymdskeppet Athena där hänsynslösa pirater med den grymma prisjägaren Revas i täten regerar. Nu visar det sig snart att Revas valt fel skepp att kapa. Precis som i Escape from Butcher Bay ger sig inte Riddick frivilligt utan med en rå likgiltighet vrider han gärna nacken av eller sätter kniven mitt mellan ögonen på piraterna.

Som ni säkert förstår är Assault on Dark Athena inget barnspel. Det är tveklöst ett rått spel. Precis som på vita duken är Vin Diesel som gjord för huvudrollen Riddick. Hans basstämma härskar och trots att han är så fåordig får han sagt det viktigaste, nämligen att han i princip ska göra mos av alla. Vin Diesels repliker är riktigt vassa och kommer till sin fulla rätt när han träffar Athenas fängslade besättning. Det är inte utan att man rycks med av den råa och obarmhärtiga karaktären Riddick som inte tycks ha något som helst hjärta. Eller har han? Du får spela och se själv, Riddick kanske överraskar.

Spelmässigt bjuder Assault on Dark Athena på en hel del action. Till en början har Riddick bara knytnävarna att tillgå. Vad gör det? Riddick är brutalt effektiv, men precis som senare i spelet kan det ofta vara bra att smyga på fienden och snabbt eliminera dom. Snart får man även tillgång till en kniv och andra effektiva närstridsvapen. När skjutvapen blir tillgängliga blir smygandet inte alltid lika nödvändigt, men kan trots det vara att rekommendera då man annars kan hamna i långa eldstrider med en alltför stor risk för en förtida död.

Har man inget skjutvapen, eller vill spara ammunition, så går det utmärkt att använda drönarnas vapen. Eftersom vapnen sitter fast på drönarens kropp måste man emellertid släpa med honom vilket gör att det inte är så praktiskt. Just drönare är den vanligaste fienden. Det är förslavade, ombyggda människor (eller andra raser) som antingen är självgående eller som fjärrstyrs av piraterna.

Fiendens intelligens är stundtals imponerande. De kan smyga runt lådor och anfalla bakifrån och de reagerar ofta på minsta lilla ljud. Andra gånger är de bland det dummaste jag varit med om. Det har exempelvis hänt mer än en gång att jag skjutit en vaktpost utan att den som stått bredvid märkt något trots att jag inte använd prickskyttegevär utan ett ganska högljutt vapen. Det är främst drönare som ibland tycks sakna intelligens medan piraterna är mer alerta.

Riddick-spelen är hyfsat varierande. Det blir visserligen mycket korridorer och ventilationstrummor, men man får även tillfälle att mellanlanda på en avlägsen planet. Förutom stunder med intensiv action förekommer även, precis som jag tidigare nämnt, smygaravsnitt. Dessutom bjuder spelen på en del problemlösning av inte speciellt svår natur. Tyvärr är det väl få olika sorters fiender för att jag ska bli helt nöjd.

Grafiskt sett imponerar inte något av Riddick-spelen, men får ändå fullt godkänt. De ligger efter de allra bästa PS3-spelen. Det finns gott om animerade sekvenser som för handlingen vidare. De ser bra ut förutom ansiktena som är lite stela. Ljussättningen är emellertid något som utvecklarna lyckats förträffligt med. Exempelvis blir man riktigt bländad om man lyser med ficklampan rakt in i en plåttrumma. Ljudmässigt är jag också imponerad. Dialogerna sitter som gjutna med riktigt bra skådespelarinsatser.

Kontrollen fungerar alldeles utmärkt förutom en detalj, vapenbytena. Man kan ha två vapen på snabbtangenterna höger respektive vänster på styrkorset. Det funkar jättebra. Om man vill byta till andra vapen är det däremot mycket krångligare. När man trycker på R1 visas alla vapnen och sedan väljer man sitt vapen med höger styrspak. Det är tyvärr lätt hänt att man väljer fel vapen när man är mitt inne i en strid.

Multiplayerdelen är inte speciellt upphetsande. Här finns de numera obligatoriska deathmatch och capture the flag som utspelar sig i inte alltför inspirerande miljöer. Det intressantaste spelläget är Pitch Black. Här har man enbart närstridvapen och det gäller att smyga sig på fienden och eliminera dessa.

Nu har jag nästan inte nämnt något om Escape from Butcher Bay. Spelet gjorde svenska (Uppsala närmare bestämt) Starbreeze till en välrenommerad spelutvecklare. Escape from Butcher Bay ansågs av de många spelskribenter världen över vara ett av 2004 års bästa spel. Du får spelet på köpet när du köper Assault on Dark Athena. Inte illa!

The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena överraskar kanske inte, men det gör inget. Spelet bjuder på solid action varvat med smygarmoment. Tillsammans med en stenhård Vin Diesel känns Assault on Dark Athena näst intill som ett måste i spelhyllan. Att man får en remake av Escape from Butcher Bay på köpet gör givetvis nya Riddick till ett riktigt klipp, speciellt för er som inte spelat ettan tidigare. Betyg? Om du inte har spelat det första Riddick-spelet, en klockren nia. Om du däremot inte är intresserad av Escape from Butcher Bay, en svag åtta.

	Mats Ernofsson, 2009-04-26

Vad tycker andra?   Betyg Kvot   GameElite.se 9/10 90% GP 4/5 80% Gamereactor 8/10 80% Gameplayer.se 7/10 70% Svenska Dagbladet 4/6 66% FZ 2/5 40% Genomsnitt: 71% (6 rec.)