Piloten till ett litet flygplan dör helt plötsligt högt uppe i luften. Gina lyckas få på sig en fallskärm och kastas handlöst ut över en paradisö. Brian däremot följer med planet och kraschar i djungeln. Här börjar äventyret att till en början hitta Gina, men det är något mystiskt som pågår på ön.

Jag spelade igenom The Dream of the Turtle när det släpptes till PC i början av förra året. Nu när jag åter stiftar bekantskap med Brian kan jag konstatera, på gott och på ont, att storyn blivit något mer summarisk. Det gör att spelet känns aningen plattare.

För övrigt har The Dream of the Turtle den komponent som karakteriserar bra äventyrsspel, nämligen kluriga pussel. Man ställs inför många sådana. Tyvärr är det inte lätt att se föremål man kan ta upp eller interagera med. Därför har utvecklarna lagt till en ”fuskknapp” på skärmen. Pekar man på den lyser allt man kan interagera med upp. Lite trist, men helt nödvändigt.

Problemen man ställs inför är ofta ganska kluriga. Många är logiska såsom att man ska använda ett hårspänne för att fixera en spak i cockpit. Andra är mer långsökta. Ett exempel är när man ska använda ett förstoringsglas för att koncentrera solljus och med värmen som alstras laga en söndrig nyckel. Det är i och för sig logiskt, men varför måste man använda ett föremål för att förlänga skaftet på förstoringsglaset? I sanningens namn kan därför pussellösandet ibland kännas lite frustrerande.

Spelupplägget till The Dream of the Turtle följer mallen för klassiskt peka-och-klicka äventyrsspel, men istället för att använda datorns mus pekar man direkt på skärmen. Det funkar tyvärr inte helt perfekt. Exempelvis är det knepigt att byta sätt att interagera. Genom att peka på skärmen och därefter klicka höger/vänster på styrkorset kan man bland annat välja om man ska prata med någon, titta närmare på ett föremål eller använda ett föremål. Krångligt och irriterande minst sagt.

Under spelets gång samlar man på sig ganska mycket föremål. I sann äventyrsspelsanda gäller det att lista ut vad de ska användas till. Dessutom kan olika föremål kombineras innan de kan användas. Vissa lösningar är långsökta såsom att man ska hälla whiskey i en leksakshund.

Förutom föremål stöter du även på ett flertal människor. Dialogalternativen är precis som i flertalet äventyrsspel många. Lite för många för min smak. Att de dialogalternativ man valt inte försvinner är bra på så sätt att man kan fråga samma sak igen, men samtidigt är det faktiskt störande att hålla reda på vilka alternativ man redan valt.

Grafiken är helt i 2D med en karaktär av tecknad serie och den är både färgrik och hyfsat detaljrik. Den påminner på ett skönt sätt en del om tidiga spel i äventyrsgenren.

Runaway: The Dream of the Turtle är ett fullt okej äventyrsspel som tyvärr störs lite av DS:ens lilla format. Det är svårt att se saker man ska interagera med och utvecklarna har skapat ett klumpigt sätt att interagera med föremål och människor på. Annars är spelet utmanande och kommer säkert att tilltala många som gillar den här typen av äventyrsspel.

	Mats Ernofsson, 2008-11-07